Ta reda på mer om detta spektrumtillstånd, hur det påverkar människor annorlunda och vilka behandlingssätt och stöd som finns för att hjälpa människor med autism.
Autism är ett tillstånd som utvecklas genom livet och påverkar hur en människas hjärna fungerar och hur man kommunicerar och förstår världen. Därför kan man behöva stöd inom vissa områden.
Autism är ett spektrumstillstånd, vilket innebär att människor påverkas på olika sätt. Medan många människor med autism delar gemensamma egenskaper, har alla sin egna unika upplevelse av autism.
Autism kan refereras till på olika sätt
Autism fick sitt namn av psykiatern Leo Kanner 1943. Då ansågs tillståndet vara sällsynt, men förbättrad förståelse och medvetenhet har lett till en snabb ökning av antalet diagnoser runt om i världen.
Antalet varierar från land till land, men studier tyder på att 1 av 132 personer globalt kan beskrivas vara inom autismspektrumet[1]. Forskning av Autism Spectrum Disorders in the European Union (ASDEU) visade att i genomsnitt över hela Europa har 1 av 89 barn i åldern sju till nio år någon form av autismspektrumstörning[2]. I USA rapporterade Center for Disease Control and Prevention (CDC) att 2016 var prevalensen för autismspektrumstörning hos åttaåringar ännu högre, 1 av 54[3].
Forskning publicerad i Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry visar också att män drabbas oftare än kvinnor, med tre gånger så många pojkar som diagnostiserats med autism som flickor[4]. Forskare undersöker fortfarande hur autism kan påverka pojkar och flickor på olika sätt och hur kön kan påverka diagnosen.
[1] Medscape. What is the global prevalence of autism spectrum disorder (ASD)?. Accessed December 2020.
https://www.medscape.com/answers/912781-193662/what-is-the-global-prevalence-of-autism-spectrum-disorder-asd
[2] Autism Spectrum Disorders in the European Union (ASDEU). Autism Spectrum Disorders in the European Union Executive summary 12/09/2018. Published September 12, 2018. Accessed December 2020.
http://asdeu.eu/wp-content/uploads/2016/12/ASDEUExecSummary27September2018.pdf
[3] Maenner MJ, Shaw KA, Baio J, et al. Prevalence of Autism Spectrum Disorder Among Children Aged 8 Years – Autism and Developmental Disabilities Monitoring Network, 11 Sites, United States, 2016. MMWR Surveill Summ. 2020;69(4):1-12. doi:10.15585/mmwr.ss6904a1
[4] Loomes R, Hull L, Mandy WPL. What is the male-to-female ratio in autism spectrum disorder? A systematic review and meta-analysis. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2017;56(6):466-474. doi:10.1016/j.jaac.2017.03.013
Det är viktigt att komma ihåg att alla upplever autism på olika sätt. Autister har, precis som alla andra, sina egna styrkor och svagheter, saker man gillar och ogillar.
Autism är något som människor föds med eller som först uppträder i ung ålder, så de första tecknen märks ofta tidigt i barndomen.
Hos små barn utgörs tidiga tecken ofta av att inte svarar på sitt namn, att undvika ögonkontakt, att inte svara på leenden, att vara långsam med att börja prata eller inte prata alls, att göra repetitiva rörelser som att klappa händer eller gunga, att uppleva starka reaktioner på smak, ljud och lukter och att ha sammanbrott som kan verka som temperamentsutbrott.
Äldre barn kan också ha svårt att uttrycka hur de känner och att identifiera sig med andra och de kan börja utveckla tvångsmässiga intressen och ha svårt att få vänner.
Forskning om orsakerna till autism har ännu inte gett någon definitivt svar, men det verkar som att både genetik och miljö kan spela en roll.
Ingen vet om autism har en orsak, men man vet att autism inte orsakas av vacciner, dåligt föräldraskap, kost eller livsstil, och det är inte ett smittsamt tillstånd som kan överföras från en person till en annan.
Ibland kan autism drabba människor i samma familj och det finns trovärdig forskning som visar att det kan vara genetiskt
Många studier om tvillingar och autism har genomförts, till exempel Twins Early Development Study . Denna studie fann att om en tvilling har autism, är sannolikheten för att den andra tvillingen också har autistism mellan 62 % till 94 % för identiska tvillingar och mellan 5 % till 61 % för broderliga (icke-identiska) tvillingar.
Medan studier som dessa hjälper forskare att bygga en bättre förståelse för DNA:ets (genetiskt material) roll i autism, är det fortfarande ett komplicerat ämne och ingenting är avgjort än.
Studier tyder på att vissa faktorer kan spela en roll, men dessa är om dessa faktorer är inte relaterade till alla med autism, så de bör inte tas som en definitiv orsak.
Till exempel är det mer sannolikt att barn med för många eller för få kopior av vissa gener har autism, liksom spädbarn vars mödrar kämpade med en svår infektion under graviditeten. Forskning[1] tyder på att symtom vid autism kan vara mer allvarliga när dessa två faktorer kombineras.
[1] Sprectrum News. Maternal infection exacerbates genes’ effect on autism. Accessed December 2020. https://www.spectrumnews.org/news/maternal-infection-exacerbates-genes-effect-on-autism/
Autism är ett livslångt tillstånd, men även om det inte finns något botemedel kan effekterna av autism ofta hanteras väl med rätt stöd. Avsnittet nedan om behandling och läkemedel förklarar mer om de olika metoder som kan hjälpa människor med autism.
Autism i sig sänker inte livslängden. Människor med autism tenderar dock att dö yngre än befolkningen i allmänhet. En studie av Karolinska Institutet som är publicerad i The British Journal of Psychiatry[1] visade att de främsta orsakerna till tidig död inkluderar epilepsi, vilket i högre utsträckning kan drabba personer med autism, och självmord, vilket är förknippat med att problem med psykisk hälsa oftare förekommer hos autister.
[1] Hirvikoski T, Mittendorfer-Rutz E, Boman M, Larsson H, Lichtenstein P, Bölte S. Premature mortality in autism spectrum disorder. Br J Psychiatry. 2016;208(3):232-238. doi:10.1192/bjp.bp.114.160192
Medan autism ofta diagnostiseras hos barn och ungdomar diagnostiseras vissa inte förrän de når vuxen ålder. Det kan bero på att de har lärt sig att ”härma beteenden” för att dölja alla synliga tecken, eller för att en annan relaterad diagnos ställdes i barndomen medan autism inte upptäcktes.
Beroende på din ålder kommer din väg till diagnos att vara något annorlunda.
Det första steget är att prata med vårdpersonal. Detta kan vara:
Om en av dessa yrkesverksamma tror att du eller ditt barn kan ha autism kan de hänvisa dig till autismbedömning som görs av läkare som är specialister inom autism.
Diagnosprocessen kan ta tid. Det är en bra idé att ta reda på vilket ytterligare stöd som finns tillgängligt från din läkare eller från lokala organisationer inom autism under fördiagnosfasen.
Autism diagnostiseras vanligtvis efter en bedömning som omfattar en rad tester. Testerna kan ske som en lång bedömning eller under ett antal möten. Testerna är olika mellan barn och vuxna.
Testerna för barn inkluderar en rad observationer för att se hur ett barn leker och interagerar, och bedömningsteamet kan besöka skolor eller förskolor för att se hur barnet beter sig där. De kommer också att läsa igenom rapporter från barnets läkare, skola eller förskola och ha ett utförligt samtal med föräldrar eller vårdgivare om deras barns utveckling.
Bedömningar för vuxna omfattar en genomgång av läkarrapporter och frågeformulär för den vuxna att fylla i. Den som gör bedömningen vill kanske också få en bättre bild av hur den vuxna uppförde sig som barn genom att prata med människor som var nära i barndomen.
Autism är ett livslångt funktionshinder och det finns inte något botemedel eller bestämd behandling. Det är bättre att tänka på behandling som former av stöd – det finns en rad metoder som kan användas för att hjälpa människor med autism att hantera sina svårigheter och leva livet fullt ut.
Eftersom autism är ett komplext tillstånd som påverkar människor annorlunda beror behandlingssättet på individens behov och kan mycket väl förändras under hela livet.
Många autister har också flera tillstånd som förekomer tillsammans, såsom inlärningssvårigheter, psykiska problem, epilepsi, sömnproblem och matsmältningsbesvär. Vissa behandlingar eller metoder för stöd kan vara till hjälp och bör alltid övervakas noggrant.
För närvarande finns det inga läkemedel som kan bota autism men olika stöd kan vara till hjälp och kan förbättra beteende, färdigheter och språkutveckling. Dessutom kan läkemedelsbehandlingar hjälpa till att hantera neurologiska, psykiatriska och andra tillstånd som förekommer samtidigt. Dessa inkluderar antiepileptika, antipsykotika, stimulerande medel och läkemedel vid sömnsvårigheter.
Terapi kan spela en viktig roll för att hjälpa människor med autism. Det kan hjälpa människor att lyckas acceptera sitt tillstånd och utveckla strategier för att hantera det samt tekniker för att kunna slappna av.
Terapeuter använder olika metoder beroende på deras specialisering och vad individen behöver hjälp med. Metoderna kan inkludera:
Kognitiv beteendeterapi (KBT) - en användbar terapi för att hantera negativa tankebanor och för att hjälpa en att förstå hur tankar är kopplade till känslor och handlingar.
Lekterapi - används ofta med barn genom att uppmuntra dem att frivilligt delta i lekaktiviteter tillsammans med en lekterapeut för att förbättra deras sociala och emotionella färdigheter, hjälpa dem att tänka på olika sätt och förbättra språk- och kommunikationsförmågan .
Andra specialterapier - såsom tal- och språkterapi, fysioterapeut och arbetsterapi.
Du kan hänvisas till denna vård via din läkare eller annan vårdpersonal, du kan bli erbjuden detta av din arbetsgivare eller ditt barns skola eller så kan du söka det privat.
Om du väljer privat rådgivare, säkerställ att denne är medlem i en lämplig yrkesorganisation.
Forskning , visar att stöd som kombinerar psykologiska och sociala faktorer spelar en viktig roll för att hjälpa människor med autism. För barn och ungdomar inkluderar detta lekbaserade strategier med föräldrar, vårdgivare och lärare. För vuxna kan sysselsättningsprogram, strukturerade fritidsaktiviteter och social färdighetsträning vara till hjälp.
Många barn med autism kommer att få extra stöd genom skolsystemet. Vissa kan gå kvar i vanlig skola och få hjälp i undervisningen genom särskilt stöd, och andra kommer att erbjudas en plats i särskolan som är specialiserad på undervisning med barn med autism och andra funktionshinder.
Dessa stöd kan vara avgörande för att hjälpa människor med autism att lära sig livskunskaper och att hantera stressrelaterade beteenden som att göra sig själv illa eller skada saker omkring sig.
Vissa människor tycker att specifika kostvanor kan vara till nytta. Några studier har undersökt behandlingar med olika dieter och funnit att dieterna skulle kunna vara till hjälp, men ytterligare forskning behövs för starkare bevis.
Träning är avgörande för att upprätthålla god hälsa och välbefinnande för autistiska barn och vuxna. Det erbjuder inte bara utmärkta möjligheter för interaktion och övning av sociala färdigheter i en avslappnad miljö, det hjälper en också att förbättra kondition och muskelstyrka. Detta är särskilt viktigt därför att studier visar att barn med autism vanligtvis har lägre muskelstyrka och uthållighet än andra barn i samma åldersgrupp.
Nyckeln är att hitta de aktiviteter som är mest lämpliga för individen. Många autister föredrar tystare platser eller mindre grupper och föredrar vanligtvis att vara med samma personer och aktivitetsledare varje gång, så att de vet vad de kan förvänta sig.
Träning med djur - såsom ridning - kan vara ett positivt sätt att interagera icke-verbalt Det är också en bra idé att överväga vilka aktiviteter som hjälper till att träna upp specifika färdigheter, såsom balans, flexibilitet och koordination, och aktiviteter som innehåller moment av löpning, mottagning och kast.
Vår förståelse och kunskap om autism har utvecklats snabbt under de senaste decennierna, och forskning spelar en nyckelroll i detta. År 2019 tilldelade National Institute of Health in America bistånd för mer än fyra miljoner dollar till ett antal forskningsprojekt som syftade till att utveckla screeningverktyg för att upptäcka tecken på autismspektrumstörning under det första levnadsåret.
Men när det gäller att titta på översiktliga siffror – till exempel antalet personer med autism – används olika studiemetoder ofta i olika länder. Detta kan göra det svårt att göra meningsfulla jämförelser om hur autism påverkar människor.
Till exempel inkluderar vissa studier Aspergers syndrom när man forskar på autism och andra inte. Detta kan i hög grad påverka könsstatistiken, eftersom en mycket högre andel män diagnostiseras med Aspergers. Dessutom berättar statistik inte allt, eftersom det troligen är många vuxna och många kvinnor som förblir odiagnostiserade.
Studier om tillstånd som förekommer samtidigt kan vara till hjälp för att skapa en bättre förståelse för autistiska personers behov. Till exempel visar forskning[1] att cirka 50 % av personer med autism också lider av ångest eller depression. Detta uppgår till ungefär 15 % av neurotypiska människor (individer med vanlig utveckling och intellektuell och kognitiv förmåga) vilket utgör en grund för ett starkt argument för stöd och vård för psykisk hälsa för personer med autism.
[1] Autism Alliance. Autism Frequently asked questions. Accessed December 2020.
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.
