Det finns två typer av stroke: ischemisk och hemorragisk. Ta reda på vad som orsakar varje typ, vanliga symtom samt hur stroke diagnostiseras och behandlas.
En stroke (även kallad hjärninfarkt) är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kräver akut sjukvård.
En stroke inträffar om hjärnan inte får den blodtillförsel den behöver, vilket i sin tur begränsar syret i hjärnan. När detta händer beror det oftast på att antingen blodtillförseln till hjärnan är blockerad eller att ett blodkärl i hjärnan spricker.
Utan akut behandling kan grupper av celler i hjärnan skadas eller dö till följd av syrebrist. Detta kan leda till funktionshinder eller till och med dödsfall. Ju snabbare man får rätt behandling, desto bättre är chansen för återhämtning.
Det finns två huvudtyper av stroke:
[1] Donkor ES. Stroke in the 21st Century: A Snapshot of the Burden, Epidemiology, and Quality of Life. Stroke Res Treat. 2018;2018:3238165. doi:10.1155/2018/3238165
Vissa människor upplever en TIA innan de får en fullständig stroke. Symtomen för en TIA är samma som för en stroke men de varar bara under en kort tid. Därför kallas ofta en TIA för en “mini-stroke”. Även om effekterna av en TIA inte är lika långvariga som av en fullständig stroke, indikerar det en ökad risk för stroke inom en snar framtid.
Rapporten Burden of Stroke in Europe från 2020 konstaterade att 1,2 miljoner inträffade i Europeiska unionen under 2017[1]. Den beräknade också att antalet personer som lever med stroke under de kommande tre decennierna (2017–2047) skulle öka med 27 %, främst på grund av en ökad livslängd bland befolkningen och ökad överlevnad.
[1] Wafa HA, Wolfe CDA, Emmett E, Roth GA, Johnson CO, Wang Y. Burden of stroke in Europe – thirty-year projections of incidence, prevalence, deaths, and disability-adjusted life years. Stroke. 2020;51(8):2418-2427. doi:10.1161/STROKEAHA.120.029606
De viktigaste symptomen på stroke påverkar ansiktet, armarna och talet. Men stroke är olika för alla och vilka symtomen är beror på vilken del av hjärnan som har drabbats och hur illa vävnaden i hjärnan är skadad.
De tre kroppsliga huvudområdena som påverkas av stroke är:
Andra möjliga symtom kan inkludera:
Det finns inga specifika stadier förknippade med att få en stroke. Dock upplever vissa personer en TIA (transitorisk ischemisk attack), vilket kan vara ett varningstecken på att de snart kan få en stroke. En TIA kallas ibland en “mini-stroke” eftersom symtomen är desamma som vid en stroke. Men eftersom blockeringen av blod till hjärnan är övergående varar en TIA bara under en kort tid.
En TIA skadar inte hjärncellerna eller orsakar permanent funktionsnedsättning, men den indikerar en ökad risk att få en fullskalig stroke inom en snar framtid.
Alla får inte en TIA före sin stroke – men om de får en TIA är det viktigt att söka läkarhjälp omedelbart eftersom det kan vara ett tecken på att en stroke är nära förestående. I en studie av strokepatienter publicerad i den medicinska tidskriften Neurologi undersöktes 2 416 personer som hade fått en ischemisk stroke[1]. Av dessa hade 549 upplevt en TIA före sin stroke, varav en majoritet inom sju dagar före stroken.
TIA-symtom kan inkludera:
[1] Rothwell PM, Warlow CP. Timing of TIAs preceding stroke: time window for prevention is very short. Neurology. 2005;64(5):817-820. doi:10.1212/01.WNL.0000152985.32732.EE
In the long term there are a number of mental and physical issues that can arise as a result of having a stroke. These include:
På lång sikt finns det ett antal psykiska och fysiska problem som kan uppstå till följd av en stroke[1]. Dessa inkluderar:
[1] Crichton SL, Bray BD, McKevitt C et al. Patient outcomes up to 15 years after stroke: survival, disability, quality of life, cognition and mental health. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry. 2016;87:1091-1098. doi:10.1136/jnnp-2016-313361
AKUT-testet används ofta för att identifiera en stroke. Leta efter de fyra huvudsakliga kroppsliga områdena som påverkas: Ansikte, Kropsdel (arm/ben) och Uttal, vilket beskrevs i avsnittet om symtom. Det är hög Tid att ringa till 112 för omedelbar läkarvård om ett av dessa 4 områden är påverkade.
Kom ihåg förkortningen AKUT:
Alla stroker är olika, och de fyra AKUT-symtomen kan åtföljas av ett eller flera av de ytterligare symtomen som listas i avsnittet “Vilka är stadier av stroke?”.
En stroke kan vara ischemisk (när blodtillförseln till hjärnan är avstängd) eller hemorragisk (när det finns en blödning i eller runt hjärnan). Risken att få en stroke ökar med åldern och äldre människor har lägre chans att överleva.
Stroke orsakas av att hjärnan inte får tillräcklig blodtillförseln, vilket kan ske på olika sätt beroende på typ av stroke.
Vid en ischemisk stroke blockeras blodtillförseln till hjärnan. Detta kan orsakas av att en blodpropp bildas antingen i en artär som leder till hjärnan eller i ett litet blodkärl djupt inne i hjärnan. Det kan också vara resultatet av en propp som rör sig genom blodomloppet till hjärnan från en annan del av kroppen.
En hemorragisk stroke kallas också för hjärnblödning eftersom det orsakas av en blödning i eller runt hjärnan. Detta kan ske på två sätt:
Risken för stroke är högre för personer med en familjehistoria av stroke, men man tror att det är riskfaktorerna för stroke som är ärftliga (såsom högt blodtryck och diabetes), snarare än stroke i sig .
Risken att få en stroke påverkas av faktorer som antingen är “icke-modifierbara” vilket betyder att de inte kan ändras, eller “modifierbara” vilket innebär att beteende och val kan påverka.
De två icke-modifierbara faktorerna – som handlar om vem man är som person – som kan påverka risken att få en stroke är:
Modifierbara riskfaktorer – som kan påverkas eller kontrolleras – inkluderar:
Hjärtsjukdom är också en betydande riskfaktor för att få en stroke samt en vanlig dödsorsak efter att ha drabbats av en stroke. Om hjärtsjukdomen är ärftlig kan detta vara en icke-modifierbar riskfaktor, men vissa människor kan kanske ändra sitt beteende för att påverka sin risk för hjärtsjukdom och därmed risken för stroke.
[1] Millwood IY, Walters RG, Mei XW et al. Conventional and genetic evidence on alcohol and vascular disease aetiology: a prospective study of 500 000 men and women in China. Lancet. 2019;393(10183):1831-1842. doi:10.1016/S0140-6736(18)31772-0
[2] Pan B, Jin X, Jun L, Qiu S, Zheng Q, Pan M. The relationship between smoking and stroke. Medicine (Baltimore). 2019;98(12):e14872. doi:10.1097/MD.0000000000014872
[3] Chen R, Ovbiagele B, Feng W. Diabetes and stroke: epidemiology, pathophysiology, pharmaceuticals and outcomes. Am J Med Sci. 2016;351(4):380-386. doi:10.1016/j.amjms.2016.01.011
När det gäller överlevnad efter en stroke är ålder en av de mest avgörande faktorerna. Forskning visar att risken att dö av stroke fördubblas ungefär för varje extra decennium av åldern[1]. En annan viktig faktor är hur lång tid det har gått sedan stroken. En studie kopplade stroke till en nästan femfaldig ökning av dödsrisken jämfört med den allmänna befolkningen mellan fyra veckor och ett år efter stroken samt en tvåfaldig ökning efter ett år[2].
Men överlevnaden har förbättrats avsevärt under det senaste decenniet tack vare nya strokebehandlingar och förbättrad strokevård[3]. Snabb behandling hjälper till att öka chansen att överleva och minska risken för långtidseffekter.
[1] Shavelle R, Brooks J, Strauss D, Towfighi A. Long-term survival prognosis after stroke.
A practical guide for clinicians. Practical Neurology. Published February 2020. Accessed February 2021. https://practicalneurology.com/articles/2020-feb/long-term-survival-prognosis-after-stroke
[2] Brønnum-Hansen H, Davidsen M, Thorvaldsen P. Long-term survival and causes of death after stroke. Stroke. 2001;32(9):2131-2136. doi:10.1161/hs0901.094253
[3] Seminog O et al. Determinants of the decline in mortality from acute stroke in England: linked national database study of 795 869 adults BMJ 2019; 365 doi:10.1136/bmj.l1778
För att ge bästa chans till återhämtning måste läkare ställa en korrekt stroke-diagnos så snabbt som möjligt.
Diagnos ställs genom att utföra en rad tester för att identifiera eventuella hälsotillstånd som kan orsaka stroke (såsom högt blodtryck) och genom att göra hjärnavbildningar för att få en bättre förståelse av vad som händer inuti hjärnan.
Om läkare misstänker en stroke kommer de att försöka utföra en av följande typer av hjärnavbildning inom en timme efter ankomsten till sjukhuset:
Andra tester som kan vara till hjälp för att diagnostisera en stroke inkluderar:
Rehabilitering och återhämtning efter en stroke tar tid. Processen är olika för alla och involverar vanligtvis ett team av specialister som sätter upp mål att arbeta mot. Det är viktigt att vara aktivt engagerad i rehabiliteringsplanen för bästa möjliga chans till återhämtning.
Varje stroke är olik den andra, så behandling och återhämtning varierar mycket mellan individer. Återhämtningen tar ofta månader men kan ta år för vissa som överlever stroke. Återhämtningen börjar på sjukhus och involverar ofta en rad olika specialister som hjälper till att sätta upp mål att arbeta mot som en del av tillfrisknandet.
Detta kan innebära ytterligare tester för att hjälpa läkare att förstå vad som behövs. Testerna kan utgöras av:
En rad olika läkemedel kan användas för att behandla stroke. Olika alternativ kan väljas beroende på typ av stroke..
I nödsituationer används vanligtvis läkemedel som kallas trombolys eller "propplösande" läkemedel. De fungerar genom att lösa upp blodproppar och låta blodet flöda tillbaka in i hjärnan. De kan ha en positiv effekt för att minska strokeskador om det ges inom några timmar efter att en stroke har börjat.
Andra behandlingar som kan användas senare för att förhindra fler stroker inkluderar:
Om man har haft en hemorragisk stroke kan läkare rekommendera att man tar blodtrycksmedicin för att minska risken för ytterligare stroke. Om man redan tar blodförtunnande medel kommer man att behöva behandling för att vända effekterna och minska risken för ytterligare blödning.
De långsiktiga effekterna av stroke kan vara omfattande och ett antal behandlingar kan ha en betydande inverkan på återhämtnings- och rehabiliteringsprocessen.
Alla återhämtar sig olika och kräver stöd från en mängd olika specialister. Detta kan inkludera:
Ett antal kirurgiska ingrepp kan användas för att behandla stroke. Lämplig procedur beror på vad som orsakade stroken.
Att äta en hälsosam kost är livsviktigt efter en stroke. Kosten kan spela en nyckelroll i återhämtningen genom att hjälpa till att kontrollera blodtrycket och kolesterolnivåerna samt hjälpa till att upprätthålla en hälsosam kroppsvikt. Detta minskar också risken för en ny stroke.
Stroke-överlevare bör sträva efter att äta en kost rik på spannmål, grönsaker och frukt, samt hälsosamma mejeriprodukter och proteinkällor såsom yoghurt, magert kött, fisk, baljväxter, nötter och frön. De bör också minska intag av processade livsmedel, mättade fetter och transfetter.
Att använda för mycket salt kan leda till ett höjt blodtryck. Saltintaget kan minskas genom att undvika processad mat (som ofta innehåller mycket salt) och att motstå lusten att tillsätta salt i maten.
Det finns många fördelar med att hålla sig aktiv efter en stroke. Dessa inkluderar:
Det finns många enkla livsstilsförändringar som kan bidra till att minska risken för stroke:
[1] Pan B, Jin X, Jun L, Qiu S, Zheng Q, Pan M. The relationship between smoking and stroke. Medicine (Baltimore). 2019;98(12):e14872. doi:10.1097/MD.0000000000014872
[2] Chen J, Li S, Zheng K et al. Impact of smoking status on stroke recurrence. J Am Heart Assoc. 2019;8(8):e011696. doi:10.1161/JAHA.118.011696
[3] Gallanagh S, Quinn TJ, Alexander J, Walters MR. Physical activity in the prevention and treatment of stroke. ISRN Neurol. 2011;2011:953818. doi:10.5402/2011/953818
En mängd forskning görs för att utveckla nya och mer effektiva behandlingar för stroke. Forskare är särskilt angelägna om att upptäcka sätt att återställa blodflödet till hjärnan och skydda hjärnceller från att dö efter en stroke. Andra intresseområden inom behandling inkluderar att leta efter sätt att förbättra rehabilitering och återhämtning efter stroke.
När det gäller förebyggande av stroke vill forskare förstå mer om riskfaktorerna för stroke. Avbildningstekniker används också i ett försök att lära sig mer om hur stroke påverkar hjärnan.
Shavelle R, Brooks J, Strauss D, Towfighi A. Long-term survival prognosis after stroke.
A practical guide for clinicians. Practical Neurology. Published February 2020. Accessed February 2021. https://practicalneurology.com/articles/2020-feb/long-term-survival-prognosis-after-stroke
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.
