Migrän tros drabba en av tio personer världen över. Den intensiva huvudvärken involverar pulserande smärta, och många människor upplever illamående, kräkningar och känslighet för ljus och ljud. Läs mer om symtom och stadier av migrän samt hur det behandlas.
När din vårdpersonal har bestämt dina specifika behov kan de ge råd om den produkt som bäst passar dina behov och ditt tillstånd.
Migrän är en intensiv huvudvärk med pulserande smärta som vanligtvis drabbar ena sidan av huvudet. Migrän kommer ofta tillsammans med illamående, kräkningar och extrem känslighet för ljus och ljud. Migrän varar vanligtvis i minst fyra timmar och kan pågå i flera dagar – i många fall påverkar det förmågan att fortsätta med dagliga aktiviteter.
Migrän delas vanligtvis in i två kategorier: migrän med aura och migrän utan aura.
Ordet ”aura” används för att beskriva symtom som kan uppstå före en migränattack, vilka varar upp till en timme. Dessa symtom fungerar som varningstecken för att indikera att migrän är på väg att inträffa. Auror involverar ofta visuella symtom såsom att se blinkande ljus eller vågiga linjer, eller få tunnelseende. Vissa människor upplever också stickningar i armar och ben och förändringar i lukt, smak, känsel eller tal.
Världshälsoorganisationen (WHO)[1] uppskattar att mellan hälften och tre fjärdedelar av vuxna i åldern 18 till 65 har upplevt huvudvärk under det senaste året. Av dessa har 30 % eller fler haft migrän.
En recension från 2017 i Journal of the Neurological Sciences fann att migrän drabbar en av tio personer över hela världen och rapporterade att migrän är på uppgång runt om i världen[2]. I Europa visar studier att migrän förekommer hos 15 % av vuxna[3].
[1] World Health Organization. Headache disorders. Published April 2016. Accessed January 2021. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/headache-disorders
[2] Woldeamanuel YW, Cowan RP. Migraine affects 1 in 10 people worldwide featuring recent rise: a systematic review and meta-analysis of community-based studies involving 6 million participants. J Neurol Sci. 2017;372:307-315. doi:10.1016/j.jns.2016.11.071
[3] Stovner LJ, Andree C. Prevalence of headache in Europe: a review for the Eurolight project. J Headache Pain. 2010;11(4):289-299. doi:10.1007/s10194-010-0217-0
Det vanligaste symtomet på migrän är en intensiv huvudvärk. Detta innebär vanligtvis pulserande smärta på ena sidan av huvudet, men vissa människor får smärta på båda sidor av huvudet eller till och med i ansiktet och halsen.
De vanligaste migränsymtomen är:
Andra symtom kan inkludera:
Allas upplevelse av migrän är olika. För många människor följer migrän fyra stadier – prodrom, aura, attack och postdrome – men alla upplever inte alla stadier.
Prodromalstadiet kan komma en eller två dagar innan migränen uppträder. Under detta stadie är det vanligt att märka subtila tecken som tyder på att en migrän kan komma. Dessa inkluderar:
Migrän kan även åtföljas av en aura. “Aura” är en term som används för att beskriva symtom som uppträder före migrän och fungerar som en varning. Inte alla som får migrän upplever auror. För de som gör det kan aurorna pågå i upp till en timme och inkludera en eller flera av följande:
Migrän i sig varar vanligtvis i minst fyra timmar och kan pågå i flera dagar om det inte behandlas. Hur ofta det inträffar och svårighetsgrad varierar från person till person.
Efter att ha haft migrän är det vanligt att känna sig trött, utmattad och orkeslös i upp till ett dygn, och smärtan kan till och med återkomma en kort stund vid plötsliga rörelser. Denna period kallas för den “postdromala” fasen.
Även om migrän i sig inte är livshotande kan det ha en stor inverkan på den allmänna hälsan och i hög grad påverka det dagliga livet.
Forskning från Harvard Medical School[1] visar att personer som ofta upplever migrän är mer benägna att ha andra hälsoproblem, såsom ångest, depression, sömnlöshet och irritabel tarmsyndrom. Annan forskning tyder på att migrän är förknippat med en ökad risk för hjärtinfarkt[2] och stroke[3].
[1] Harvard Health Publishing. Feel your pain: the health risk of migraines in men. Published September 2016. Accessed December 2020. https://www.health.harvard.edu/mens-health/feel-your-pain-the-health-risk-of-migraines-in-men
[2] Kurth T, Winter AC, Eliassen AH et al. Migraine and risk of cardiovascular disease in women: prospective cohort study [published correction appears in BMJ. 2016 Jun 17;353:i3411]. BMJ. 2016;353:i2610. doi:10.1136/bmj.i2610
[3] Øie LR, Kurth T, Gulati S, Dodick DW. Migraine and risk of stroke. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2020;91(6):593-604. doi:10.1136/jnnp-2018-318254
Läkare är fortfarande osäkra på de exakta orsakerna till migrän, men de tror att det kan vara relaterat till tillfälliga förändringar i kemikalier, nerver och blodkärl i hjärnan. Vissa människor anser att deras migrän är relaterade till särskilda faktorer såsom deras menstruationscykel, kost, trötthet eller stress.
Ungefär hälften av alla personer som upplever migrän har en nära släkting som också får migrän, vilket tyder på att det kan finnas en genetisk koppling.
Forskare vet att migrän ofta förekommer familjärt, men de är inte säkra på exakt hur. Det pågår forskning om varför vissa familjer löper högre risk för migrän och hur genetik kan påverka människors upplevelser av migrän .
Migrän tenderar att drabba fler kvinnor än män. En global granskning av migrän publicerad 20172 konstaderade att migrän drabbar 13,8 % kvinnor, jämfört med 6,9 % män. Samma granskning visade att studenter är en högriskgrupp med 12,4 % drabbade. Granskningen visade även att var man bor kan vara av betydelse, med över 11 % stadsbor som upplever migrän jämfört med 8,4 % av människor som bor på landsbygden.
Migrän kan uppstå i alla åldrar. Det verkar dock vara mer problematiskt i medelåldern och lättar av i de senare skedena av livet. Barn kan också drabbas – 10 % av barn mellan 5-15 år upplever migrän. Vanliga symtom i denna åldersgrupp inkluderar episodiska attacker av måttlig till mycket svår huvudvärk åtföljt av illamående och känslighet för ljus och ljud[1].
[1] Teleanu RI, Vladacenco O, Teleanu DM, Epure DA. Treatment of Pediatric Migraine: a Review. Maedica (Bucur). 2016;11(2):136-143
Migrän kan ha en allvarlig inverkan på det dagliga livet, särskilt för personer som lider av regelbundna, långvariga attacker.
En rapport från 2019 i Journal of Head and Face Pain[1] tittade på effekterna av migrän på relationer, karriär och ekonomi och fann att tillståndet kan påverka många viktiga aspekter av livet negativt. Dessa aspekter inkluderade äktenskap, föräldraskap, relationer och familjerelationer, karriär/ekonomisk prestation och stabilitet samt allmän hälsa. I rapporten nämnde över 32 % av de tillfrågade i undersökningen att de var oroliga för sin ekonomiska trygghet på lång‐sikt på grund av migrän.
[1] Buse DC, Fanning KM, Reed ML et al. Life with migraine: effects on relationships, career, and finances from the Chronic Migraine Epidemiology and Outcomes (CaMEO) study. Headache. 2019;59(8):1286-1299. doi:10.1111/head.13613
Det kan ta tid att diagnostisera migrän, eftersom migrän ofta är oförutsägbart och processen kan omfatta flera tester. Det kan vara till hjälp att föra migrändagbok för att hjälpa läkare att få en bättre bild av läget.
Först undersöker läkaren syn, reflexer och koordination samt ställer frågor om symtomen. Att föra en migrändagbok kan hjälpa läkaren att upptäcka eventuella mönster och är ofta ett användbart verktyg för att ställa en säker diagnos.
Det är lätt att skriva en migrändagbok – skapa bara en tabell eller skriv ut en från en onlinekälla och anteckna något av följande när migrän inträffar:
Det finns inga specifika tester för att identifiera migrän, men ibland vill läkare göra tester för att utesluta andra tillstånd med liknande symtom. Testerna kan inkludera: blodprov, magnetkamera som ger detaljerade bilder från magnetfält och radiovågor samt elektroencefalogram som upptäcker elektrisk aktivitet i hjärnan med hjälp av små elektroder fästa i hårbotten.
Även om det inte finns något botemedel mot migrän, finns det olika behandlingsalternativ som kan hjälpa till att minska dess påverkan eller förhindra att det uppstår.
Det huvudsakliga sättet att behandla migrän är med läkemedel. Det finns dock en rad andra terapier och interventioner som kan vara till hjälp. Livsstilsförändringar är ofta också effektiva.
Läkemedel mot migrän delas in i två kategorier:
Studier har visat att akupunktur kan hjälpa att minska effekterna av migrän hos vissa människor. I en studie fick olika patienter tolv akupunkturbehandlingar under loppet av tre månader och de upplevde 34 % färre huvudvärksdagar än i början av studien.
Ljusterapi med grönt ljus har också visat sig vara fördelaktigt vid migrän . Detta går ut på att spendera tid i ett specifikt slags grönt ljus från en speciell lampa samtidigt som allt annat ljus filtreras bort. Det är viktigt att använda denna terapi på rätt sätt, eftersom ljus i andra färger – inklusive vitt, blått, orange och rött – kan förvärra migrän.
Att använda avslappningstekniker för att minska stressnivåerna har också visat sig vara effektivt. Vilka metoder man bör använda beror på vad som fungerar bäst för varje enskild person, men meditation, yoga och mindfulness kan alla vara fördelaktiga.
Alternativa behandlingar som fungerar på kroppen – såsom massage, akupressur, akupunktur och kraniosakral terapi – kan också hjälpa till att lindra stress. Tala alltid med en läkare innan du prövar kompletterande eller alternativa behandlingar.
En koständring kan utgöra en del av livsstilsförändringarna för att lindra migrän. Som en allmän regel är det bra om du försöker att hålla dig till en hälsosam, balanserad kost och äter på regelbundna tider.
Återigen hjälper det dig att identifiera alla livsmedel som kan påverka migrän om du för huvudvärksdagbok. Dagboken bör innehålla information om:
Vissa människor tycker att träning kan utlösa migrän, medan andra säger att träning hjälper. Den största fördelen med regelbunden träning är att det hjälper till att minska stress, vilket är en vanligt utlösande faktor för migrän. Eftersom fetma anses vara kopplat till migrän är det också värt att träna regelbundet för att behålla en hälsosam kroppsvikt.
Forskning visar att förbättrad medvetenhet, tidig behandling och en hälsosam livsstil kan vara betydelsefulla för att förebygga migrän. Därför är det är tillrådligt att prata med en läkare så snart symtom uppstår.
Många människor som lider av migrän upptäcker att en bättre förståelse för vilka faktorer som kan utlösa migrän hjälper för att vidta åtgärder för att inte få migrän så ofta. Ett av de bästa sätten att göra detta är genom en migrändagbok som kan hjälpa att visa om det är en viss mat eller något annat såsom stress eller sömnbrist som utlöser en attack.
Vissa läkemedel har visat sig hjälpa till att förebygga migrän hos vissa människor men de kan vara olämpliga om det finns andra hälsoproblem och bör endast ordineras av läkare.
Det har gjorts betydande framsteg under de senaste fem åren inom forskning om migränläkemedel, inklusive kliniska prövningar av nya läkemedelsklasser för att behandla akut migrän, och läkemedelsfria terapier såsom magnetisk stimulering och icke-invasiv vagusnervstimulering (nVNS)[1].
Forskare är även intresserade av profylaxläkemedel som riktar sig mot kalcitoningenrelaterad peptid (CGRP) som är en neuropeptid som neuroner använder för att kommunicera[2].
Forskning har också visat vikten av att förstå den prodromala fasen av migrän15 när symtom såsom gäspningar, trötthet, kognitiv dysfunktion och matbegär kan uppstå. Man tror att detta kan hjälpa till att förklara vad som utlöser migrän hos vissa människor så att det går att hantera tillståndet mer effektivt.
[1] Goadsby J. Primary headache disorders: five new things. Neurol Clin Pract. 2019;9(3):233-240. doi:10.1212/CPJ.0000000000000654
[2] Woo M. A new generation of headache drugs. Nature. 2020;586:S4-S6 doi:10.1038/d41586-020-02862-9
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.
