Parkinsons sjukdom drabbar främst människor i senare livet genom att bromsa kroppens funktioner och påverka kontrollen över rörelseförmågan.
När din vårdpersonal har bestämt dina specifika behov kan de ge råd om den produkt som bäst passar dina behov och ditt tillstånd.
Ta reda på om symptomen, diagnosen och behandlingen.
Parkinson är en progressiv neurodegenerativ sjukdom. Detta innebär att symtomen börjar gradvis och förvärras sakta med tiden. Parkinsons sjukdom påverkar nervcellerna (neuroner) i hjärnan, vilka styr rörelser. Som ett resultat av detta påverkas många kroppsfunktioner och rörelser.
Parkinsons sjukdom tillhör en grupp av tillstånd som kallas parkinsonism. Detta är ett samlingsbegrepp som även inkluderar andra tillstånd med liknande symtom (till exempel tremor, långsamma rörelser, muskelkramp och problem med att gå).
Parkinsons sjukdom är den vanligaste neurodegenerativa orsaken till parkinsonism. Andra tillstånd av parkinsonism kallas ibland för atypisk parkinsonism eller parkinson plus. Dessa tillstånd tenderar att ha en sämre prognos än Parkinsons sjukdom. Tillstånden svarar inte på traditionell behandling av Parkinsons sjukdom, vilken fokuserar på att öka dopaminnivåerna.
Global Burden of Disease Study[1] uppskattade 2016 att cirka 6,1 miljoner människor världen över har Parkinsons sjukdom. Detta var en betydande ökning från 2,5 miljoner människor 1990. Inom EU beräknas det påverka 1,2 miljoner människor[2].
Samma rapport uppskattade att år 2040 skulle antalet personer som lever med Parkinsons sjukdom vara närmare 13 miljoner människor. Denna uppskattade ökning beror på:
[1] GBD 2015 Neurological Disorders Collaborator Group. Global, regional, and national burden of neurological disorders during 1990–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet Neurol. 2017;16(11):877-897. doi:10.1016/S1474-4422(17)30299-5
[2] European Commission. Health research on Parkinson’s disease Accessed February 2021. https://ec.europa.eu/research/health/pdf/factsheets/parkinsons.pdf
Symtomen av Parkinsons sjukdom kan variera från person till person. De börjar vanligtvis mycket subtilt och kan därför komma att förbises under en tid.
Symtomen kan kategoriseras som antingen motoriska (involverar rörelse) och icke-motoriska (involverar inte rörelse). Det finns tre primära symtom men även många sekundära symtom som är mindre märkbara men som ändå kan påverka livskvaliteten.
Symtomen skiljer sig åt för alla och det är osannolikt att någon med Parkinsons sjukdom kommer att uppleva alla symtom.
De tre huvudsakliga symtomen förknippade med Parkinsons sjukdom påverkar kroppen. De tre symtomen är:
Andra fysiska symtom kan inkludera:
Till att börja med tenderar symtomen att vara mycket milda och ofta förbli obemärkta, vilket kan leda till en försening av diagnosen. Symtom börjar normalt på ena sidan av kroppen men påverkar efter en tid båda sidor.
Sjukdomsförloppet av Parkinsons sjukdom kan variera mycket från en person till en annan, vilket gör det svårt att förutsäga hur snabbt förloppet av Parkinsons sjukdom kan utvecklas. Många upplever även att symtomen varierar från dag till dag, vilket resulterar i bra och dåliga dagar.
Det är vanligt att uppleva tremor eller skakningar i handen eller fingrarna i de tidiga stadierna. Med tiden kan detta gradvis förvärras tills det blir svårt att utföra enkla, vardagliga sysslor såsom att äta. Skakningarna kan även utvecklas i andra delar av kroppen.
Rörelseförmågan kan även bli långsammare gradvis. Människor i de senare stadierna av Parkinsons sjukdom har ofta svårt att gå, vilket kan leda till att man tar små, blandade steg för att ta sig runt.
Det andra primära symtomet, muskelstelhet, kan utvecklas till en grad där det blir svårt att göra ansiktsuttryck. Det kan även orsaka smärtsamma muskelkramper.
En individs reaktion på läkemedel kan också förändras över tiden. Medicinering kan ge en tydlig förbättring initialt, men effektiviteten kan “försvinna” eller variera med tiden och kan behöva justeras allt eftersom sjukdomen fortskrider.
Utvecklingen av Parkinsons sjukdom är olika för alla, men det är vanligt att symtomen är milda till en början. De går ofta obemärkt förbi i de tidiga stadierna. Symtom börjar normalt på ena sidan av kroppen och påverkar efter en tid båda sidorna. Det är vanligt att Parkinsons sjukdom börjar med tremor eller skakningar i handen eller fingrarna.
Man vet inte exakt varför människor får Parkinsons sjukdom, men symtomen utlöses när nervcellerna som producerar dopamin i hjärnan försvagas och dör. Forskare tror att nervcellernas död är kopplad till en kombination av ålder, genetik och miljöfaktorer såsom exponering för vissa kemikalier.
Kända riskfaktorer för att utveckla Parkinsons sjukdom inkluderar exponering för fungicider och bekämpningsmedel, såsom maneb, rotenon och paraquat[1] samt hjärnskada[2].
[1] Aaseth J, Dusek P, Roos PM. Prevention of progression in Parkinson’s disease. Biometals. 2018;31(5):737-747. doi:10.1007/s10534-018-0131-5
[2] Delic V, Beck KD, Pang KCH et al. Biological links between traumatic brain injury and Parkinson’s disease. Acta Neuropathol Commun. 2020;8(1):45. doi:10.1186/s40478-020-00924-7
Kemikalier i hjärnan som kallas signalsubstander hjälper till att kontrollera kroppsrörelser genom att skicka meddelanden mellan nervceller och resten av kroppen. En av de viktigaste signalsubstanserna i denna process är dopamin. Hos personer med Parkinsons sjukdom försämras cirka 70–80 % av de dopaminproducerande cellerna och dör så småningom.
Denna process kallas neurodegeneration. Det betyder att personer med Parkinsons sjukdom har låga nivåer av dopamin i den del av hjärnan som styr rörelse och balans. Symtom på Parkinsons sjukdom uppstår eftersom nervcellerna inte längre kan föra vidare de rätta signalerna för att kontrollera kroppens rörelser.
I vissa fall kan en felaktig gen föras över från föräldrar till barn, vilket gör så att barnen ärver Parkinsons sjukdom. Men detta är extremt sällsynt, sjukdomen är i allmänhet inte ärftlig .
Parkinsons sjukdom drabbar människor oavsett etnicitet eller bakgrund. Chansen att få sjukdomen ökar med åldern, men det uppskattas att cirka 4 % av människor med Parkinsons sjukdom är under 50 år[1].
Män är mer benägna att få Parkinsons sjukdom än kvinnor. Viss forskning tyder på att så många som dubbelt så många män som kvinnor får diagnosen, och kvinnor är i genomsnitt 2,1 år äldre än män vid tidpunkten för diagnosen[2].
[1] The European Parkinson’s Disease Association (EPDA). Response to the European Commission’s Consultation on the Green Paper on a Common Strategic
Framework for future EU Research and Innovation Funding. Accessed February 2021. http://ec.europa.eu/research/horizon2020/pdf/contributions/post/european_organisations/european_parkinson%27s_disease_association_-_epda.pdf
[2] Miller IN, Cronin-Golomb A. Gender differences in Parkinson’s disease: clinical characteristics and cognition. Mov Disord. 2010;25(16):2695-2703. doi:10.1002/mds.23388
Parkinson är en livslång sjukdom som avsevärt påverkar det dagliga livet och kan göra människor mer sårbara för andra sjukdomar och infektioner. Men tack vare framsteg inom behandlingen har de flesta människor med tillståndet en normal eller nästan normal livslängd.
En rad bedömningar används för att hjälpa läkare att avgöra om någon har Parkinsons sjukdom. De kan också använda vissa tester för att utesluta andra tillstånd.
Det kan vara svårt att diagnostisera Parkinsons sjukdom av flera anledningar. I de tidiga stadierna är symtomen ofta milda, vilket gör det svårt för läkare att vara säkra på att symtomen orsakas av Parkinsons sjukdom. Symtomen kan variera avsevärt mellan olika individer. Dessutom har andra sjukdomar – såsom essentiell tremor och Alzheimers sjukdom – liknande symtom, vilket kan leda till feldiagnostik.
Den andra faktorn som gör Parkinsons sjukdom svår att diagnostisera är att det inte finns något enskilt test för tillståndet. Specialister kan använda ett antal tester för att hjälpa att utesluta andra tillstånd, men diagnosen ställs i första hand baserat på de kombinerade resultaten av:
Läkare kan använda ett eller flera av följande tester för att hjälpa att utesluta andra tillstånd:
Det finns ingen enskild behandling för att bota Parkinsons sjukdom, men det finns många läkemedel och terapier som kan hjälpa till att kontrollera symtomen.
Olika läkemedel finns tillgängliga för att förbättra symtomen vid Parkinsons sjukdom. Stödjande terapier såsom sjukgymnastik, tal- och språkterapi och arbetsterapi kan också göra stor skillnad för att hjälpa människor med Parkinsons sjukdom att fortsätta leva självständigt.
Många läkemedel ger en markant förbättring initialt, men deras effektivitet kan "försvinna" eller variera med tiden och därför kan de behöva justeras allt eftersom sjukdomen fortskrider.
Symtom vid Parkinsons sjukdom är kopplade till en minskning av dopaminnivåerna i hjärnan. Det är dock inte möjligt att ta dopamin som behandling eftersom dopaminet inte kan komma in i hjärnan där det behövs. Det betyder att de flesta läkemedel fokuserar på att öka dopaminnivåerna på något annat sätt.
Läkemedlen inkluderar:
Många personer med Parkinsons sjukdom tycker att stödbehandlingar är fördelaktiga för vissa symtom. I de tidiga stadierna kan stödbehandlingar vara tillräckligt för att hjälpa människor att fortsätta med dagliga aktiviteter utan medicinering.
Fysioterapisessioner kan vara till hjälp för att förbättra flexibiliteten, lindra muskelstelhet och minska ledvärk. En logoped kan hjälpa till med övningar och hjälpmedel för att hjälpa patienter att lära sig om talkunskaper samt hjälpa till med att äta och svälja. Genom att använda arbetsterapibedömningar går det att identifiera förändringar som kan göras i hemmet, vilket hjälper patienter att behålla sin självständighet längre.
Att lära sig leva med Parkinsons sjukdom kan vara extremt frustrerande. Många olika former av stöd kan hjälpa till att komma till rätta med detta, från stödgrupper med andra i liknande situationer till individuell professionell rådgivning. Läkare kan ge mer information om vad som finns tillgängligt lokalt.
Alternativa behandlingar
Många människor tycker att alternativa behandlingar är användbara i kombination med andra behandlingar som ett sätt att minska stress, depression, trötthet och smärta. Det finns flera exempel på detta:
Kirurgi för Parkinsons sjukdom kallas djup hjärnstimulering. Det innebär att en pulsgenerator som liknar en pacemaker implanteras i bröstväggen. Pacemakern är ansluten till hjärnan med smala ledningar, och en liten elektrisk ström används för att stimulera den del av hjärnan som påverkas av Parkinsons sjukdom.
Djup hjärnstimulering är inte vanligt, men det rekommenderas i vissa fall – främst när tillgängliga läkemedelsbehandlingar inte längre hjälper för att hålla symtomen under kontroll.
Ändringar i kosten minskar inte effekterna av Parkinsons sjukdom men de kan hjälpa till att hantera vissa symtom. Dessa inkluderar:
Träning kan vara till hjälp för personer med Parkinsons sjukdom eftersom det:
Ingen behandling eller terapi har ännu hittats för att förhindra att Parkinsons sjukdom utvecklas, även om det har gjorts omfattande forskning om fördelarna med fysisk träning tidigt i livet. Forskningen har visat att människor som tränar är mindre benägna att utveckla Parkinsons sjukdom[1].
Men även om forskning tyder på att träning är förknippat med en lägre risk för Parkinsons sjukdom, har det inte bevisat att fysisk träning är orsaken till den minskade risken. Mer forskning behövs för att fastställa om det finns en direkt koppling.
[1] Fan B, Jabeen R, Bo B et al. What and how can physical activity prevention function on Parkinson’s disease? Oxid Med Cell Longev. 2020;2020:4293071. doi:10.1155/2020/4293071
Behandling och förebyggande av Parkinsons sjukdom är ett stort forskningsområde och bättre förståelse för tillståndet är en viktig faktor för att utveckla lämpliga nya läkemedel.
Många studier, såsom den i Finland 2020[1], undersöker sätt att öka nivåerna av dopamin och skydda de dopaminproducerande hjärncellerna från att dö, medan annan forskning[2] fokuserar på orsakerna till de motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom. Sådana studier ger forskarna anledning att tro att bättre sätt att behandla Parkinsons sjukdom kommer att utvecklas i framtiden.
[1] Mahato AK, Kopra J, Renko J‐M et al. Glial cell line–derived neurotrophic factor receptor rearranged during transfection agonist supports dopamine neurons in vitro and enhances dopamine release in vivo. Mov Disord. 2020;35:245-255. doi:10.1002/mds.27943
[2] Heo JY, Nam M-H, Yoon HH et al. Aberrant Tonic Inhibition of dopaminergic neuronal activity causes motor symptoms in animal models of Parkinson’s disease. Curr Biol. 2020;30(2):276-291.e9. doi:10.1016/j.cub.2019.11.079
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.
