Tarmhälsa omfattar alla organ i matsmältningssystemet och deras funktion. Tarmhälsa har en enorm inverkan på många aspekter av vår allmänna hälsa och välbefinnande. Ta reda på hur du upprätthåller ett välfungerande matsmältningssystem och vad som händer när systemet är ur balans.
När din vårdpersonal har bestämt dina specifika behov kan de ge råd om den produkt som bäst passar dina behov och ditt tillstånd.
Tarmhälsa är ett samlingsbegrepp som beskriver tillstånd relaterade till mag- och tarmkanalen (eller matsmältningskanalen) och den effekt tillstånden kan ha på det allmänna välbefinnandet. Matsmältningskanalen börjar vid munnen och slutar vid ändtarmen samt omfattar alla matsmältningssystemets organ såsom matstrupen, magen, tunntarmen och tjocktarmen.
Problem med tarmhälsan inkluderar vardagliga matsmältningsbesvär såsom förstoppning och diarré samt tillstånd som irritabel tarmsyndrom (IBS).
Tarmhälsa kallas ofta för “maghälsa” vilket är en term som används för att beskriva tillståndet i matsmältningskanalen. Tarmen har en betydande inverkan på hälsan i resten av kroppen eftersom tarmen är hem för biljoner mikroorganismer (inklusive bakterier och andra livsformer) som spelar en avgörande roll för att hålla matsmältning, immunförsvar, viktreglering och till och med humör och känslor i balans.
Detta smarta och komplexa ekosystem kallas också för “tarmflora”. Det är viktigt för matsmältningshälsan att tarmfloran är frisk och välbalanserad, vilket även är nödvändigt för ett starkt immunförsvar, en stabil kroppsvikt och ett positivt mentalt välbefinnande.
En frisk tarmflora:
Forskare menar att kroppen har två hjärnor: en i huvudet och en i tarmen. De utvecklas båda från samma sorts vävnad vid befruktningen, sedan blir en del det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och den andra delen blir det enteriska nervsystemet (tarmen).
Båda två styrs av samma hormoner och signalsubstanser. De är sammankopplade genom vagusnerven och är i ständig kommunikation med varandra. Denna unika koppling kallas “tarm-hjärna-axeln” och finns ofta med i förklaringar till känslan av “fjärilar i magen” när någon känner sig nervös eller orolig, vilket visar hur nära stress är kopplat till tarmhälsa.
En av de viktigaste signalsubstanserna för reglering och kontroll av humör är serotonin som ofta kallas “lyckohormonet”. Tarmen producerar cirka 95 % av serotoninet i kroppen och förändringar i serotoninnivåerna påverkar såväl tarmen som hjärnan.
Dålig tarmhälsa börjar ofta med vanliga besvär såsom förstoppning, diarré, gaser, uppblåsthet och halsbränna. Dessa symtom brukar komma och gå och är i allmänhet inte alltför allvarliga, men de kan ändå orsaka mycket obehag och avbrott i det dagliga livet.
Irritabel tarmsyndrom (IBS) är ett vanligt tillstånd där tjocktarmsmuskeln drar ihop sig oftare än normalt, vilket orsakar buksmärtor och kramper. Andra IBS-symtom inkluderar förändringar i avföringsvanor, gaser, uppblåsthet, förstoppning samt diarré.
I allvarligare fall kan dålig tarmhälsa leda till kroniska tillstånd och sjukdomar som påverkar matsmältningskanalen.
När tarmbakterierna är ur balans kan det ha en vid effekt på kropp och själ.
Följande tecken kan visa på att tarmhälsan inte fungerar så bra som den borde. Alla dessa tecken kan tyda på att man behöver ägna mer uppmärksamhet åt sin tarmhälsa:
Vissa symtom är ett varningstecken på att det kan finnas ett allvarligare hälsoproblem att åtgärda. En läkare bör konsulteras så snart som möjligt om något av följande symtom upptäcks:
1 Salem I, Ramser A, Isham N, Ghannoum MA. The gut microbiome as a major regulator of the gut-skin axis. Front Microbiol. 2018;9:1459. doi:10.3389/fmicb.2018.01459
Människor som är överviktiga och har en kost som innehåller för mycket processade livsmedel (innehåller ofta mycket fett samt tillsatt salt och socker) och transfetter (artificiellt skapade fetter som används i färdigmat) löper större risk för matsmältningsproblem.
Rökare löper också större risk. Detta beror på att rökning kan försvaga muskeln som styr nedre delen av matstrupen, vilket innebär att syra från magsäcken kan resa tillbaka upp i fel riktning. Detta kallas för gallreflux och kan orsaka halsbränna, dålig andedräkt och uppblåsthet.
Stress är också förknippat med förändringar i tarmbakterier på grund av den pågående kommunikationen mellan hjärnan och tarmen via tarm-hjärna-axeln. Detta innebär att människor som lider av stress kan löpa högre risk för smärta, uppblåsthet och andra matsmältningsbesvär.
Medan många vardagliga matsmältningsproblem såsom halsbränna och förstoppning kan behandlas ganska enkelt med receptfria läkemedel så är det värt att vidta proaktiva åtgärder för att förebygga problem.
Vi föds alla med olika grader av ärvd tarmhälsa. Dock visar forskning att livsstil spelar en större roll än arv,1 så att följa grundläggande hälsosamma levnadsregler har en positiv effekt på tarmhälsan.
En balanserad kost, regelbunden träning för att hålla en hälsosam vikt, att ta hand om sitt psykiska välbefinnande, att inte röka samt att minska alkoholkonsumtionen gör som regel skillnad för balansen mellan bakterierna i tarmen.
1 Valdes AM, Walter J, Segal E, Spector TD. Role of the gut microbiota in nutrition and health. BMJ. 2018;361:k2179. doi:10.1136/bmj.k2179
Vad vi äter kan ha stor inverkan på vår tarmhälsa, och en av de viktigaste faktorerna är att äta en kost som är rik på fiber. Det är en bra idé att äta cirka 30 gram kostfiber varje dag för att hjälpa matsmältningen och förhindra förstoppning. Fiber kan komma från en rad olika källor, inklusive frukt och grönsaker, fullkornsbröd, brunt ris, havre och bönor.
Det hjälper även att skära ner på fet mat såsom snabbmat samt friterad mat såsom chips och stekt frukost, eftersom dessa livsmedel är svårare att smälta och kan leda till magont, matsmältningsbesvär och halsbränna. Försök att grilla eller ugnsbaka kött och fisk istället för att steka.
Dessa hälsosamma matvanor kommer även att ha stor inverkan på balansen i tarmmikrobiota, och följaktligen på hälsa och välbefinnande. Forskning visar till exempel att en diet med hög fetthalt negativt minskar nyttiga tarmbakterier samt att dramatiskt förändra kosten (till exempel till en strikt djur- eller växtbaserad kost) kan förändra balansen i tarmen på bara 24 timmar1.
Probiotiska livsmedel och deras effekt på tarmhälsa är ett uppmärksammat ämne. Det är för att dessa livsmedel innehåller probiotika – de "bra" bakterierna som finns naturligt i tarmen. Man tror att probiotiska livsmedel hjälper till att upprätthålla och återställa den naturliga balansen av bakterier i tarmen.
Probiotika förekommer naturligt i vissa livsmedel, inklusive yoghurt, surkål, kefir (en jäst mjölkdryck), kombucha, tempeh (en sojaprodukt) och miso.
Det finns även en rad probiotiska kosttillskott och de kan vara ett effektivt sätt att öka antalet nyttiga bakterier som behövs för en bra tarmhälsa. Om någon funderar på att ta probiotika bör de göra lite efterforskning först. Alla probiotika är inte lika, och olika bakteriestammar kommer att vara lämpliga för olika behov.
Det är inte bara vad vi äter som räknas utan även hur vi äter det. Följ dessa enkla steg för att undvika matsmältningsbesvär och halsbränna:
När någon är överviktig kan den extra vikten de bär på belasta magen och orsaka halsbränna. Eftersom tarmen spelar en nyckelroll i viktreglering och lagring av fett, kan tarmens känsliga balans få det tufft när människor inte håller en hälsosam vikt.
Livsstilsfaktorer kan ha en enorm inverkan på hur tarmen fungerar, till att börja med psykiskt välbefinnande. Stress och ångest kan få tarmens fina balans ur fas och påverka matsmältningstakten. När matsmältningen saktas ner kan uppblåsthet, förstoppning och magsmärtor vara ett problem – medan om matsmältningen snabbas upp kan det orsaka diarré. Psykologiska störningar såsom ångest och depression upplevs ofta tillsammans med IBS1.
Att vidta åtgärder för att minska stress – såsom att träna regelbundet och ta sig tid att göra roliga saker – samt att hålla måltiderna avslappnade hjälper till att upprätthålla en välbalanserad tarm.
Att sluta röka (vilket förklaras i avsnittet "Vem kan drabbas?") och att minska alkoholkonsumtionen är två andra viktiga livsstilsfaktorer som påverkar tarmhälsan.
Medan måttlig alkoholkonsumtion inte är en anledning till oro kan det öka magens syraproduktion och leda till halsbränna.
När det kommer till forskning om tarmhälsa och mikrobiotan finns det fortfarande mycket att upptäcka. Några områden som forskare är angelägna om att utforska inkluderar jämförelsen mellan naturliga probiotika och probiotiska kosttillskott samt om kosttillskott kan användas för att förhindra vissa matsmältningssjukdomar.
En banbrytande studie publicerad 20211 var den största i sitt slag och avslöjade starka kopplingar mellan kost, mikrobiotan i tarmen och allmän hälsa. Studien fann att dieter med högt innehåll av vissa växtbaserade livsmedel uppmuntrar närvaron av tarmmikrober som är associerade med en lägre risk för att utveckla fetma, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Forskare såsom APC Microbiome i Irland försöker också ta reda på mer om sambanden mellan kosten och mikrobiomen. De undersöker tarmhälsa hos spädbarn och äldre människor2 eftersom man tror att “livets extremer” är viktiga stadier för tarmhälsan3 då mikrobiotan är i ett tillstånd av förändring.
1 Asnicar F, Berry SE, Valdes AM et al. Microbiome connections with host metabolism and habitual diet from 1,098 deeply phenotyped individuals. Nat Med 2021. 27;321–332 https://doi.org/10.1038/s41591-020-01183-8
2 APC Microbiome Ireland. APC Research themes. Accessed February 2021. https://apc.ucc.ie/research-2/apc-research-themes/
3 APC Microbiome Ireland. Diet and microbes at the extremes of life. Accessed February 2021. https://apc.ucc.ie/research-2/apc-research-themes/diet-and-microbes-at-the-extremes-of-life/
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.
