Ångest är något man känner när man är orolig, spänd eller rädd. Ångesten kan vara mild eller svår. Människor upplever ångest i form av tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser.
När din vårdpersonal har bestämt dina specifika behov kan de ge råd om den produkt som bäst passar dina behov och ditt tillstånd.
Ta reda på mer om vad ångest är, vilka symtom det har och hur det kan hanteras och behandlas.
Ångest är kroppens naturliga svar på en potentiellt farlig eller utmanande situation. Det är en känsla av ängslan, oro, rädsla eller skräck för vad som kommer att hända. Det är helt normalt att känna sig orolig då och då, och det kan till och med vara till nytta. Ångest kan hjälpa oss att förbereda oss för specifika situationer, vilket ser till att vi håller oss alerta och är uppmärksamma på eventuella faror.
Dock har vissa människor svårt att kontrollera sin ångest. Stark ångest som håller i under lång tid och påverkar normala, dagliga aktiviteter kan innebära att någon har en ångeststörning.
Alla upplever ångest på olika sätt. Att ha en ångeststörning är dock annorlunda jämfört med att känna nervositet och stress, eftersom ångeststörningar involverar så stark ångest eller rädsla att det inte går att fungera normalt.
Människor säger ofta att ångeststörningar är moderna sjukdomar, men det finns inga bevis för att förekomsten har förändrats genom åren.
De vanligaste diagnoserna av ångeststörning inkluderar generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, fobier, social ångeststörning (social fobi) och separationsångest:
Vissa personer med ångeststörningar drabbas av mer än en ångeststörning eller psykiatrisk störning åt gången (vilket kallas ‘ samsjuklighet’). Till exempel kan generaliserat ångestsyndrom och PTSD kopplas med andra psykiatriska tillstånd såsom depression eller svår depressiv sjukdom, bipolär sjukdomochmissbruksrelaterade sjukdomar.
Statistik visar att ångeststörningar förekommer över hela världen. Världshälsoorganisationen uppskattar att cirka 284 miljoner människor (3,6 % av världens befolkning) har upplevt en ångeststörning. Cirka 63 % (179 miljoner) är kvinnor, jämfört med 105 miljoner män[1].
Enligt Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME)[2] hade fler än var sjätte (nästan 84 miljoner människor) i EU problem med psykisk ohälsa 2016. I EU-länder är den vanligaste psykiska störningen ångeststörning, vilket det uppskattas att 25 miljoner människor (motsvarande 5,4% av befolkningen) lever med.
[1] Ritchie H, Roser M. Mental health. Our World in Data. Published 2018. Accessed February 2021. https://ourworldindata.org/mental-health.
[2] OECD/European Union. Health at a Glance: Europe 2018: State of Health in the EU Cycle. OECD Publishing, Paris/European Union, Brussels. 2018. Accessed February 2021. doi:10.1787/health_glance_eur-2018-en
Alla upplever ångest på olika sätt. De fysiska och mentala effekterna kan variera från person till person.
Kroppen reagerar på ångest på ett specifikt sätt genom att utsöndra stresshormoner såsom adrenalin och kortisol. Hormonerna försätter de som upplever ångest i ett mycket vaksamt tillstånd där de letar efter potentiella hot och aktiverar flykt- och kampresponser. Som ett resultat är några vanliga symtom vid ångest:
Psykiska effekter:
Fysiska effekter:
Ångestnivåer brukar kategoriseras efter den mängd obehag som upplevs och de fysiska effekterna på kroppen. Det är vanligtvis tre kategorier:
De tidiga tecknen på ångest är ibland inte så tydliga och de utvecklas ofta långsamt över tiden. Symtomen varierar från person till person. Ett av de vanligaste tidiga tecknen på ångest är att oroa sig för mycket för vardagliga situationer. Symtomen börjar ibland i barndomen eller tonåren och fortsätter vid vuxen ålder.
Många olika situationer eller upplevelser kan leda till ångest. Ibland kan det vara svårt att veta vad som orsakar ångest, och detta kan leda till ytterligare stress eller upprördhet.
Svåra eller traumatiska händelser som upplevts tidigare – under barndomen, tonåren eller vuxenlivet – utlöser ofta ångestproblem. Några vanliga exempel som kan leda till ångestproblem är:
Nuvarande bekymmer eller livsproblem kan också utlösa ångest, såsom:
Ibland har människor underliggande medicinska problem som kan påverka deras ångestnivåer. Exempel på medicinska tillstånd som är kopplade till ångest inkluderar:
Vissa läkemedel kan också utlösa ångest, inklusive psykiatriska läkemedel, vissa läkemedel som används för att behandla vissa fysiska hälsotillstånd samt narkotika och alkohol.
Forskning visar att risken att uppleva bekymmer med ångest kan vara högre om man har en nära familjemedlem med ångestproblem . Mer forskning behövs för att förstå om genetiska faktorer ökar sannolikheten att någon utvecklar ångest, eller om vissa människor löper större risk att utveckla ångest på grund av inlärda beteenden från föräldrar och släktingar under uppväxt.
Ångest är inte ett livshotande tillstånd. Forskning som publicerats i British Journal of Psychiatry visar dock att ångeststörningar kan öka dödsrisken (dödlighet) avsevärt[1]. Samsjuklighet (när två störningar eller sjukdomar upplevs samtidigt) mellan ångeststörning och depression spelar en viktig roll i den ökade dödsrisken.
[1] Meier SM, Matthiesen M, Mors O, Mortensen PB, Laursen TM, Penninx BW. Increased mortality among people with anxiety disorders: total population study. Br J Psychiatry. 2016;209(3):216-21. doi:10.1192/bjp.bp.115.171975
Ångest är inte en simpel diagnos; ibland kan det vara svårt för läkare att diagnostisera om någon har en ångeststörning eller en depression med ångest som ett symtom[1].
[1] West London NHS Trust. Diagnosis of anxiety disorder. Updated January 2021. Accessed February 2021. https://westlondon.nhs.uk/patients-and-carers/conditions/anxiety-disorder/diagnosis-of-anxiety-disorder
För att diagnostisera ångest med exakthet måste läkare utesluta vissa fysiska sjukdomar som kan orsaka symtomen. De kan ställa frågor om:
Det kan vara svårt att prata med en läkare om känslor, emotioner och personliga problem. Fast läkaren måste förstå symtomen och omständigheterna för att ställa en korrekt diagnos.
Vid diagnostiseringen kan läkaren även göra en fysisk undersökning och ta några blodprover för att utesluta tillstånd som anemi (järnbrist) eller en överaktiv sköldkörtel.
Det finns inga laboratorietester för att diagnostisera ångest. Om en läkare inte kan hitta någon medicinsk anledning bakom vissa fysiska och mentala symtom kan man hänvisas till en specialist inom psykisk hälsa, till exempel en psykiater eller psykolog.
En specialist inom psykisk hälsa kommer att ställa ytterligare frågor om symtom, känslor och emotioner och göra en klinisk bedömning med hjälp av frågeformulär för att mäta ångestnivåer. Några exempel på frågeformulär för ångestbedömning inkluderar Hamilton anxiety rating scale (HAM-A) eller Beck anxiety inventory (BAI), vilka mäter allvarlighetsgraden av ångest hos vuxna och ungdomar.
Behandling och läkemedel för ångest kan lindra symtomen och göra tillståndet lättare att leva med.
Flera terapier och läkemedel kan vara till hjälp vid ångest. Det mest gynnsamma för personer med ångest är möjlitgvis en kombination av psykoterapi och läkemedel för att få kontroll på symtomen.
Läkare använder en rad läkemedel för att hjälpa människor att hantera sina ångestsymtom. Läkemedel bör dock inte vara det enda behandlingsalternativ som erbjuds. Istället behöver läkare ofta arbeta med individer för att hitta det rätta och bäst fungerande läkemedlet, doseringen och terapin.
Vissa mediciner används endast på kort sikt, medan andra kan ordineras under längre perioder.
Beroende på personens symtom kan läkemedel behandla de fysiska symtomen på ångest och de psykologiska effekterna.
Några av de vanligaste läkemedlen som skrivs ut för ångest är:
Flera psykologiska terapier (psykoterapi) kan vara användbara vid behandling av ångest, inklusive:
Om ångest påverkar ens vardagliga liv är det mycket viktigt att få medicinsk rådgivning tidigt för att förhindra att tillståndet försämras.
Personer med misstänkt ångest bör erbjudas psykologisk behandling som ett första steg i behandlingen.
En läkare inom psykisk hälsa som vet hur ångest behandlas effektivt kommer att lära ut viktiga copingstrategier för att klara av ångest.
Personer med ångest bör försöka äta en regelbunden, hälsosam, välbalanserad kost. Det är också viktigt att äta regelbundet och undvika att hoppa över måltider, vilket kan leda till att blodsockret sjunker och får en att känna sig "darrig" eller lättretlig samt förvärrar den underliggande ångesten .
Att äta mat rik på komplexa kolhydrater såsom fullkorn - till exempel havregryn, quinoa samt fullkornsbröd och spannmål - tros öka mängden serotonin i hjärnan, vilket har en lugnande effekt.
Konsumtion av alkohol och koffein bör begränsas eller undvikas. Både alkohol och kaffe kan få människor att känna sig lättretliga eller nervösa och kan störa sömnmönstret.
Träning kan vara mycket fördelaktigt för personer med ångest. Det producerar signalsubstanser som kallas endorfiner vilka fungerar som naturliga smärtstillande medel och förbättrar sömnförmågan, vilket minskar känslor av stress och ångest.
Forskare har funnit att regelbunden träning kan sänka anspänning, höja och stabilisera humöret, förbättra sömnen och förbättra självkänslan. På bara fem minuter kan konditionsträning börja ge ångestdämpande effekter .
All fysisk aktivitet kan hjälpa till att minska ångest, men forskare säger att aerob träning som ökar hjärtfrekvensen är den mest fördelaktiga . Några pulshöjande övningar som kan hjälpa till att hantera ångest är:
Det finns inget sätt att exakt förutsäga vad som får någon att utveckla problem med ångest. Men åtgärder kan vidtas för att minska effekten av relaterade symtom:
Forskning pågår för fullt om ångest, de potentiella riskerna för att utveckla ångeststörningar och effektiva behandlingsalternativ. Det har gjorts betydande framsteg när det gäller förståelsen för de delar av hjärnan som är involverade i upplevelsen av rädsla och ångest. Till exempel har forskare funnit att amygdala verkar vara involverat när vi lär oss rädsla, fara och säkerhet. Människor med ångestsstörning verkar ha en mer reaktiv amygdala[1].
En annan kritisk studie har tittat på hur en receptor som är involverad i hjärnans belöningssystem kan vara viktig vid behandling av anhedoni (oförmåga att känna glädje), ett symptom vid flera ångeststörningar. Forskningen har betydande konsekvenser för utvecklingen av läkemedel som riktar in sig på specifika områden i hjärnan och kommer förhoppningsvis att leda till fler informativa kliniska prövningar i framtiden[2].
Ett område som har sett betydande framsteg är genetikens roll i olika sjukdomar och tillstånd. Aktuell forskning undersöker hur gener och miljö kan samverka för att öka sannolikheten för ångeststörningar. Till exempel kan ett barn med en genetisk benägenhet att vara blyg och känslig bli ett mål för mobbare. I sin tur kan mobbning (en miljöfaktor) öka den mobbades ångestnivåer[3].
Forskning om behandlingsalternativ för ångest fortsätter eftersom tillgängliga läkemedel för att hjälpa människor som lider av ångest inte har inte förändrats så mycket under åren. Forskare arbetar nu med att utveckla nya läkemedel som kan ersätta de nuvarande läkemedel mot ångest som inte är effektiva för alla patienter. Vissa är kända för att ha potentiella biverkningar och säkerhetsproblem (till exempel risk för missbruk och beroende)[4].
Det råder dock optimism inom vetenskapen att fler framsteg skymtar i horisonten. Den framtida behandlingen av ångest kommer att se väldigt annorlunda ut än i dagens vård.
[1] Schumann CM, Bauman MD, Amaral DG. Abnormal structure or function of the amygdala is a common component of neurodevelopmental disorders. Neuropsychologia. 2011;49(4):745-759. doi:10.1016/j.neuropsychologia.2010.09.028
[2] Krystal AD, Pizzagalli DA, Smoski M, et al. A randomized proof-of-mechanism trial applying the ‘fast-fail’ approach to evaluating κ-opioid antagonism as a treatment for anhedonia. Nat Med. 2020;26(5):760-768. doi:10.1038/s41591-020-0806-7
[3] Craske MG, Stein MB, Eley TC, et al. Anxiety disorders [published correction appears in Nat Rev Dis Primers. 2017 Dec 14;3:17100]. Nat Rev Dis Primers. 2017;3:17024. doi:10.1038/nrdp.2017.24
[4] Singh S. The future of anxiety treatment will be drastically different. Life Science Leader. Published September 2020. Accessed February 2021. https://www.lifescienceleader.com/doc/the-future-of-anxiety-treatment-will-be-drastically-different-0001
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.
