Demens drabbar främst den äldre generationen och orsakas av flera olika sjukdomar som har en inverkan på minnet och hjärnans funktion. Ta reda på de viktigaste typerna av demens, vanliga symtom och vad du kan göra för att förhindra det.
När din vårdpersonal har bestämt dina specifika behov kan de ge råd om den produkt som bäst passar dina behov och ditt tillstånd.
Demens är en bred term som används för att beskriva många olika sjukdomar som påverkar hjärnan, vilket får kognitiva funktioner att försämras värre än vad som anses som normalt åldrande. Ordet demens betecknar ett antal vanliga symtom såsom minnesförlust och svårigheter med tankeförmågor som språk, problemlösning och beslutsfattande, dock kan symtom variera kraftigt mellan olika former av demens. Ibland påverkas personer med demens också av humörsvängningar och beteendeförändringar.
Även om demens kan drabba yngre människor drabbar det främst äldre människor och är en av de största globala orsakerna till funktionshinder och omsorgsbehov bland den äldre generationen. Det är dock inte en naturlig del av åldrandet och det kan ha en allvarlig inverkan på livsstilen för de som har fått en diagnos samt deras familj och vårdare.
[1] World Health Organization. Dementia. Published September 2020. Accessed January 2021. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia
[2] Dementia UK. Dementia with lewy bodies. Accessed February 2021. https://www.dementiauk.org/understanding-dementia/types-and-symptoms/dementia-with-lewy-bodies/
[3] National Parkinson Foundation. Parkinson’s dementia. Accessed February 2021.
https://www.parkinson.org/sites/default/files/PD%20Dementia.pdf
Världshälsoorganisationen (WHO) rapporterar att cirka 50 miljoner människor i hela världen har demens och nästan 10 miljoner nya fall uppkommer varje år. I Europa är för närvarande cirka 10 miljoner människor diagnostiserade med demens och detta förväntas fördubblas till 2030[1].
[1] World Health Organization. Areas of work: dementia. Accessed January 2021.
https://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommunicable-diseases/mental-health/areas-of-work/dementia
De specifika symtomen som upplevs av personer med demens beror på sjukdomen som orsakar demensen och de delar av hjärnan som påverkas.
Minnesförlust är ett av de vanligaste och mest karaktäristiska symtomen för demens, men det finns många andra kännetecken att se upp för.
Om någon upplever bestående minnesproblem som anses vara värre än vad som förväntas vid sin ålder, men ändå kan fortsätta med vardagliga aktiviteter, så kallas det för lindrig kognitiv störning. Medan människor med lindrig kognitiv störning ofta utvecklar Alzheimers sjukdom eller annan form av demens är det här inte fallet för alla med lindrig kognitiv störning. Det här stadiet kallas också för prodromalfasen.
Efter det här kan uppkomsten av demens allmänt delas in i tre stadier: mild, medelsvår och svår.
Många former av demens är progressiva, så de tidiga tecknen på demens är ofta ganska subtila och förvärras sedan gradvis med tiden. I ett tidigt stadium kan symtomen innefatta glömska och försämrad tidsuppfattning, fast detta förbises ofta eller avfärdas som ett normalt tecken på åldrande.
I mittstadiet blir symtomen mer märkbara – till exempel att man glömmer personers namn eller går vilse hemma. Vardagssysslor, som att klä sig eller laga lunch, kan bli för mycket, och beteendeförändringar som att vandra omkring utan anledning eller att vara paranoid kan också bli vanligare.
Det senare stadiet av demens är mer akut och leder ofta till att en person får ett stor omsorgsbehov och blir inaktiv. Man kanske inte känner igen sina nära och kära, saknar uppfattning om tid eller plats och kämpar med att gå och kommunicera. I detta stadiet behöver personer med demens vanligtvis heltidsvård. För vissa kan betendeförändringarna vara så stora att deras personlighet verkar helt annorlunda och detta kan vara en av de svåraste aspekterna för familj och vänner att anpassa sig till.
En rad olika sjukdomar kan orsaka demens. Många av dessa är kopplade till en ovanlig produktion av proteiner i hjärnan. Dessa proteiner kan orsaka en försvagning av nervcellernas funktion och krymper olika delar av hjärnan.
Varje demenssjukdom orsakas på sitt eget sätt:
Många oroar sig för att få demens, särskilt om en familjemedlem har drabbats av tillståndet. Men i de flesta fall orsakas inte demens direkt av gener som ärvs från föräldrarna.
I vissa typer av Alzheimers sjukdom och frontotemporal demens kan en felaktig gen som kan föras vidare inom familjen orsaka att demens utvecklas, men om du har en äldre släkting med demens betyder det inte nödvändigtvis att du kommer att utveckla det senare i livet, och många personer med demens har ingen familjär sjukdomshistoria.
Följande riskfaktorer kan ha betydelse för vem som kan få demens:
[1] Georges J, Miller O, Bintener C. Dementia in Europe Yearbook 2019: estimating the prevalence of dementia in Europe. Luxembourg: Alzheimer Europe; 2020. doi:10.13140/RG.2.2.16880.81923
[2] Livingston G, Huntley J, Sommerlad A et al. Dementia prevention, intervention, and care: 2020 report of the Lancet Commission. Lancet. 2020;396(10248):413-446. doi:10.1016/S0140-6736(20)30367-6
[3] Cholerton B, Baker LD, Montine TJ, Craft S. Type 2 diabetes, cognition, and dementia in older adults: toward a precision health approach. Diabetes Spectr. 2016;29(4):210-219. doi:10.2337/ds16-0041
Det finns för närvarande inget botemedel mot demens, så för de som diagnostiseras med demens är det ett livslångt tillstånd. Men när en diagnos ställs tidigt är det dock större chans att kunna minska symtomen genom att hitta rätt behandling och stöd än när diagnosen ställs senare.
Olika studier har undersökt hur demens påverkar livslängden, men det är en komplicerad frågeställning eftersom personer vanligtvis diagnostiseras med demens när de är i sina äldre år, en tid då andra tillstånd också kan påverka deras livslängd.
Hur lång tid någon med demens kan förvänta sig att leva beror på deras ålder vid diagnos och om de diagnostiserades tidigt i sjukdomsförloppet eller senare. Forskning publicerad i British Medical Journal visade att personer som diagnostiserats med demens vid en ålder mellan 60 och 69 år levde 6,7 år vilket sjönk till 1,9 år för de som diagnostiserades vid en ålder 90 år eller äldre.[1].
[1] Rait G, Walters K, Bottomley C, Petersen I, Iliffe S, Nazareth I. Survival of people with clinical diagnosis of dementia in primary care: cohort study. BMJ. 2010;341:c3584. doi:10.1136/bmj.c3584
Diagnostisering av demens kan ta tid, din läkare kommer att göra en rad utvärderingar och de kan behöva följas upp av specialister.
Om du är orolig för ditt eget minne eller din hjärnas funktion eller för någon du känner är första steget att prata med din läkare eller vårdpersonal.
De börjar med att ställa frågor om de förändringar av ditt minne som du har märkt, liksom alla andra svårigheter du kanske upplever i vardagen. De kan också använda specifika frågeformulär för att bedöma dina minnes-, språk- och orienteringsförmågor. Om du kan ta med dig en vän eller släkting kan läkaren ha nytta av att prata med dem om vad de också har märkt.
Det finns inget bestämt test för att ta reda på om du har demens – istället kommer din läkare att göra en rad initiala bedömningar och sedan hänvisa dig till en specialist för ytterligare bedömningar om det behövs. Det kan vara en neurolog (som är specialiserad på hjärnan och nervsystemet), en geriatriker (som är specialiserad på äldreomsorg) eller en psykiater eller annan psykiatrisk specialist.
Tester som används vid diagnos av demens kan vara:
Minnesproblem kan ofta orsakas av andra faktorer, såsom depression, en infektion eller en brist på sköldkörtelhormon. Att ta dessa test hjälper läkare att utesluta dessa faktorer först.
Det finns många olika behandlingsalternativ för personer som lever med demens, och dessa bör anpassas till individen för att återspegla rätt typ av demens liksom individens specifika behov.
En rad mediciner finns tillgängliga och även läkemedelsfria behandlingar såsom terapier, aktiviteter och stöd; ofta är en kombination av dessa det mest effektiva tillvägagångssättet.
Det finns ingen specifik medicin för att bota demens, men vissa behandlingar kan hjälpa till att minska vissa symtom. Dessa inkluderar:
I samband med medelsvår demens till svår demens används ofta vissa terapier som fokuserar på minne och tankeförmågor vilket kan erbjuda en positiv mental boost. Olika terapier kan utgöras av:
Forskning visar att hälsosamma kostförändringar i mitten av livet , som att välja fetter med bättre kvalitet, äta mer grönsaker och begränsa salt och socker, är förknippade med en minskad risk för demens senare i livet.
Människor som lever med demens bör också uppmuntras att äta nyttigt - en hälsosam kost har inte bara en effekt på den fysiska hälsan, den kan även påverka hjärnans hälsa. Försök att äta en balanserad kost med massor av grönsaker (särskilt gröna bladgrönsaker), fullkorn, fisk, nötter och bär och fågel.
Om du tar hand om någon med demens kan det vara svårt att uppmuntra honom eller henne att äta en balanserad kost. När de mentala förmågorna försämras kan personen med demens glömma att äta eller dricka, ha svårt att laga mat och tycka att den fysiska handlingen att äta blir svårare.
Smaker och aptit kan också förändras dramatiskt. Det är viktigt att göra måltiderna njutbara, så gör en avvägning för vilken mat som är mest omtyckt och balansera detta med hälsosamma val för att se till att näringsbehoven uppfylls.
Träning är inte bara en viktig faktor för att förhindra demens, det spelar också en avgörande roll i behandling och vård. Personer med demens har fler fysiska hälsoproblem än de i samma ålder utan demens, så det är extremt viktigt att hålla sig aktiv.
Olika typer av träning kan vara lämpliga beroende på vilket stadium av demens personen befinner sig i. Vid mild demens och medelsvår demens kommer många att vara lika fysiskt kapabla som tidigare och kunna njuta av trädgårdsarbete, dans, promenader och många sportaktiviteter. Detta kan dock förändras avsevärt i de senare stadierna. Modifierad sittande träning och några enkla övningar för att träna upp balans och stöd kan vara till nytta.
Forskning har visat att hälsosamma livsstilsval som hälsosam kost, motion, kognitiv stimulans, låg alkoholkonsumtion och att inte röka kan minska risken för Alzheimers demens[1].
Forskningen visade att enkla livsstilsändringar kan minska risken för demens och att kombinera en rad olika livsstilsändringar kan vara den mest effektiva metoden för förebyggande. Till exempel när fyra eller fem livsstilsändringar kombinerades kunde det minska risken för Alzheimers med 60% jämfört med att ändra inget eller bara ett livsstilsval.
En rapport från 2020 om förebyggande, intervention och vård av demens på uppdrag av på uppdrag av Lancet-kommissionen (6) kom till liknande slutsatser. Rapporten identifierade 12 “modifierbara riskfaktorer” som står för cirka 40% av hela världens demens, vilket teoretiskt sett skulle kunna förhindras eller fördröjas. Rapporten betonar vikten av förebyggande och betonar att det aldrig är för tidigt – eller för sent – för människor att vidta förebyggande åtgärder kopplade till dessa 12 riskfaktorer: låg utbildning, högt blodtryck, hörselnedsättning, rökning, fetma, depression, fysisk inaktivitet, diabetes, låg social kontakt, överdriven alkoholkonsumtion, traumatisk hjärnskada och luftföroreningar.
Några av de viktigaste förebyggande åtgärderna som rekommenderades till personer var:
[1] Dhana K, Evans DA, Rajan KB, Bennett DA, Morris MC. Healthy lifestyle and the risk of Alzheimer dementia: findings from 2 longitudinal studies. Neurology. 2020;95(4):e374-e383. doi:10.1212/wnl.0000000000009816
Det pågår forskning för att hitta ett botemedel mot demens och många studier för att hitta ny medicinering.
Jämsides med kapplöpningen för att hitta en ny behandling har det gjorts goda framsteg i förståelsen och medvetenheten om demens. Detta innefattar upptäckten av en ny typ av demens, kallad LATE (Limbic-predominant age-associated TDP-43 encephalopathy)[1] samt utvecklingen av ett enkelt blodprov med 94% träffsäkerhet[2] för att upptäcka Alzheimers sjukdom mycket tidigare än vad hjärnavbildningar klarar av.
[1] Nelson P, Dickson T, Trojanowski JQ et al. Limbic-predominant age-related TDP-43 encephalopathy (LATE): consensus working group report. Brain. 2019;142(6):1503-1527. doi:10.1093/brain/awz099
[2] Schindler SE, Bollinger JG, Ovod V et al. High-precision plasma β-amyloid 42/40 predicts current and future brain amyloidosis. Neurology. 2019;93(17):e1647-e1659. doi:10.1212/WNL.0000000000008081
National Parkinson Foundation. Parkinson’s dementia. Accessed February 2021. https://www.parkinson.org/sites/default/files/PD%20Dementia.pdf
World Health Organization. Areas of work: dementia. Accessed January 2021. https://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommunicable-diseases/mental-health/areas-of-work/dementia
Alzheimers
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.