Det är normalt att förlora en del av vår kognitiva funktion när vi blir äldre, vilket kan öka benägenheten att glömma.
När din vårdpersonal har bestämt dina specifika behov kan de ge råd om den produkt som bäst passar dina behov och ditt tillstånd.
Ta reda på mer om hur hjärnan lagrar och tar fram information samt hur man sköter om minnet.
Minnet är processen att ta in information via sinnena, bearbeta och lagra den samt efteråt kunna återkalla den lagrade informationen. Tre huvudprocesser förekommer i minnet: kodning, lagring och framtagning.
Sådant vi tillfälligt behöver minnas lagras i korttidsminnet, till exempel ett telefonnummer som man ska ringa senare. Livserfarenheter är mer troliga att lagras i långtidsminnet.
Kognitiva funktioner såsom perception, uppmärksamhet, minne, inlärning, tänkande, beslutsfattande och språk är de mentala färdigheter vi behöver för att utföra alla uppgifter, från de relativt enkla till de mest komplexa. Dessa inkluderar uppmärksamhet, informationshantering, minne och logiskt tänkande. Allt från att borsta tänderna till att använda internet eller läsa en bok gör man med hjälp av ens kognitiva förmågor.
Att ha ett bra minne och en bra kognitiv funktion innebär att ens tanke- och inlärningsförmåga samt minne fungerar väl.
För att förstå världen omkring oss tar minnet in information från de fem sinnena – syn, lukt, smak, känsel och hörsel – för att i detalj samla in ögonblick att återkalla på kort eller lång sikt.
Denna detaljerade informationen lagras och kan återkallas med eller utan hjälp av sinnena. Om du till exempel har upptäckt att du är allergisk mot en viss typ av mat, behöver du inte pröva att äta sådan mat igen om du minns att du är allergisk. Men uppmaningar såsom ett fotografi, en doft eller ett musikstycke kan vara särskilt verksamma för att återkalla uppskattade minnen.
Viss kognitiv försämring är en normal del av åldrandet. Även om den åldersrelaterade försämringen av mentala funktioner såsom ordförråd, allmänbildning och vissa räknefärdigheter är liten, börjar andra kognitiva förmågor att försämras från medelåldern och framåt. Dessa förmågor omfattar aspekter av minne, bearbetningshastighet, logiskt tänkande och simultanförmåga.
Det är helt normalt för alla att glömma saker då och då. Till exempel kanske man upptäcker att det ibland tar en liten stund att komma ihåg ett visst ord under en konversation. Men det är mindre troligt att vi glömmer något viktigt såsom en speciell födelsedag eller årsdag.
Det är sant att vissa människor verkar ha ett utmärkt minne och att andra kanske är mer glömska. Det finns också vissa omständigheter som kan påverka minnet och den kognitiv funktionen. Dessa inkluderar:
Dålig koncentration: När koncentrationsnivån påverkas kanske du inte märker olika saker lika mycket. Det är för att koncentration kan påverka förmågan att lagra information. Dålig koncentration kan vara en följd av att du är trött eller att du känner dig uttråkad. Men det är även relaterat till andra psykologiska tillstånd.
Fysisk sjukdom: När man känner sig sjuk kan det påverka koncentrationen och minnet. Vissa sjukdomar kan även ha en direkt påverkan på hur hjärnan fungerar. Till exempel kan brist på sköldkörtelhormon bromsa kroppens funktioner. Detta inkluderar en bromsning av funktionerna i hjärnan, vilket kan göra en mer glömsk. Infektioner runt bröstkorgen och urininfektioner kan också ibland orsaka plötslig förvirring och minnesproblem, särskilt hos äldre människor.
Brist på sömn: Att sova dåligt en natt kan orsaka tillfälliga problem med minne och kognitiva funktioner. Dålig sömn kan göra det svårt att fokusera och lära sig effektivt. Sömn spelar även en avgörande roll för att få våra minnen att “stanna kvar” så att det går att återkalla dem i framtiden.
Läkemedel: Vissa läkemedel kan orsaka förvirring och minnesförlust hos vissa människor. Dessa inkluderar vissa lugnande läkemedel, vissa smärtstillande läkemedel och steroidläkemedel.
Stress: För mycket frisättning av stresshormoner såsom kortisol kan påverka långtidsminnet. Stress kan även påverka den kognitiv funktionen på kort sikt genom att göra det svårt att vara uppmärksam och hålla fokus på alla uppgifter. Kronisk stress över tid kan resultera i en mild minnesförsämring. Dock kan en normal stressnivå även förbättra korttidsminnet.
Åldrande: När vi blir äldre kan det bli svårare att komma ihåg saker. Detta kallas för åldersglömska. Många äldre människor drabbas av detta vanliga problem som ofta beror på den förväntade kognitiva nedgången vid normalt åldrande och inte nödvändigtvis på att en sjukdom har utvecklats. Det kan vara svårare att lära sig nya färdigheter när vi blir äldre, och svårare att minnas namnen på personer man nyligen har träffat.
När vi blir äldre är en viss kognitiv försämring normal. Du kan ha dagar då det är särskilt svårt att minnas – oavsett om det handlar om att återkalla ett visst minne eller att hitta rätt ord under en konversation. Andra dagar kanske du upptäcker att minnet är skarpt och att du inte har några problem med kommunikationsförmågan.
Vid lindrig kognitiv störning tenderar dock förändringarna i kognitiva förmågor att vara mer framträdande än vad som är att anse som normalt åldrande.
Symtom för lindrig kognitiv störning är ofta vaga och kännetecknas av problem med minne, språk, tänkande och omdöme. Symtomen inkluderar minnesförlust, språkstörning (svårigheter att hitta rätt ord), uppmärksamhetsbrist (svårigheter att följa eller fokusera på konversationer) och desorientering i välkända omgivningar.
Åldersrelaterad kognitiv försämring och lindrig kognitiv störning kan öka risken för demens. Kognitionen kan dock förbättras eller förbli stabil om orsaken åtgärdas i de fall då lindrig kognitiv störning orsakas av ett visst hälsotillstånd (till exempel sömnbrist).
När vi blir äldre blir det ofta svårare att komma ihåg saker. Detta kallas för åldersglömska. Det är en vanlig del av åldrandet men det är inte relaterat till demens.
Om du har åldersrelaterad minnesstörning kanske du upptäcker att det blir svårare att lära dig nya färdigheter ju äldre du blir, eller så kan du lätt glömma namnen på personer du nyligen har träffat.
Man tror att om du aktivt använder din hjärna när du blir äldre kan det bidra till att motverka utvecklingen av den åldersrelaterade försämringen av minne och kognitiva förmågor.1
Många minnestester och frågesporter finns tillgängliga online och kan hjälpa till att indikera om din glömska kan vara en anledning till oro. De kan signalera att du behöver prata med din läkare om eventuella symtom vid minnesförlust som du har upplevt eller tecken på kognitiv försämring.
Mindre problem med minnet då och då är relativt vanligt, och människor i alla åldrar använder ofta enkla tekniker för minnesstöd såsom att skapa en inköpslista innan man går till mataffären eller att ställa in telefonaviseringar för kommande händelser.
Det finns många sätt att bibehålla ett bra minne och en bra kognitiv funktion.
Följande kan hjälpa till att hålla minnet i god form: att läsa regelbundet, att lösa ett dagligt Sudoku-pussel eller tidningskorsord, att memorera ord från poesi eller en pjäs eller att lära sig något nytt.
Problem med minnet kan förvärras av trötthet, illamående, stress, ångest och att försöka koncentrera sig på för många saker samtidigt. Åtgärder som kan vidtas för att förbättra välbefinnandet är bland annat att äta bra, träna regelbundet, sova mycket och hålla sinnet aktivt. Alla dessa åtgärder kan gynna både fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Att äta en hälsosam och varierad kost förser hjärnan med viktiga näringsämnen som kan hjälpa till att upprätthålla en bra kognitiv funktion.
Det är bra att äta mat rik på essentiella omega 3-fettsyror (finns i fet fisk såsom lax, makrill och sardiner samt veganska källor såsom linfrön), att följa en medelhavskost (rik på hälsosamma, omättade fetter) och att äta massor av frukt och grönsaker, vilket kan hjälpa vid åldersrelaterad kognitiv försämring genom att sänka inflammation i hjärnan.
Dessutom kan vissa kosttillskott användas för att stödja en normal kognitiv funktion.
Fysisk träning kan hjälpa till att öka kognitiv funktion och minne indirekt genom att förbättra humöret, minska stress och främja bättre sömn samt direkt genom att minska inflammation, förbättra blodflödet till hjärnan och öka ämnen i hjärnan som påverkar tillväxten av nya hjärnceller.
Daglig träning, hur lite det än är, kan hjälpa att få igång kroppen och att hålla hjärnan frisk. Träning såsom att gå, lagsport, aerobics, cykling, gå på gym samt till och med yoga kan hjälpa till med kognitiva funktioner och öka minnet.
Dessutom finns det ett antal specifika tekniker som kan hjälpa till att förbättra minnet:
Forskningen om minne och kognitiva funktioner är varierad och omfattande. Den utgörs bland annat av studier där man använder neuroavbildning för att hjälpa till att förstå biologin bakom åldersrelaterade minnesstörningar, experimentell psykologi (där man testar beteendeteorier om sinnet) och interventionstekniker såsom kognitiv träning och livsstilsanpassningar för att förbättra minnet och de kognitiva funktionerna1.
Forskning har till exempel visat att en positiv syn på livet kan främja ditt minne när du åldras2. Människor som känner sig entusiastiska och glada har vad psykologer kallar en “positiv affekt”. Forskare visade att detta kan skydda mot en brant försämring av minnet i högre ålder.
1 Park DC, Festini SB. Theories of memory and aging: a look at the past and a glimpse of the future. J Gerontol B Psychol Sci Soc Sci. 2017;72(1): 82-90. doi:10.1093/geronb/gbw066
2 Hittner EF, Stephens JE, Turiano NA, Gerstorf D, Lachman ME, Haase CM. Positive affect is associated with less memory decline: evidence from a 9-year longitudinal study. Psychol Sci. 2020;31(11):1386-1395. doi:10.1177/0956797620953883
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.
